Kvinnors Känslor Vid ADHD

När man har ADHD känner man mycket starkare; man är inte irriterad, man är förbannad. Likaså är man inte ledsen; man kan känna att hela världen går under. Men likaså kan en kram ge all styrka tillbaka, och när man älskar så gör man det med hela kroppen.

• Kvinnors ADHD riktar sig oftare inåt med till exempel mer känslomässiga problem, ångest och depression jämfört med män som oftare är utåtagerande.

• Kvinnor blir sexuellt aktiva tidigare, har fler sexpartners och högre sexlust jämfört med personer utan ADHD.

• Antisocialt beteende är också vanligare hos kvinnor med ADHD. De slutar skolan i förtid och har låg självkänsla.

----------------------------

Hannah R Jakobsson, leg. psykolog

Är det svårare med relationer när man har ADHD?

– Alla människor har olika svårt med relationer. Med det sagt så är ADHD definitivt en påverkande faktor när det kommer till svårigheter i relationer. I och med det ser man också fler separationer hos personer med ADHD.

Varför är det så?

– Dels kan det ha med impulskontroll att göra. Att härda ut och att kunna stanna i relationen fast att man bråkar och det är jobbigt. Man kan ha svårt att acceptera situationer där det inte händer så mycket. 

Därutöver har vi allt det praktiska. Är man ständigt den som glömmer att köpa mjölk, aldrig går att nå för att mobilen laddat ur, glömmer att betala räkningar och andra vardagliga men viktiga saker, så påverkas ju givetvis relationerna. När det gäller kvinnor så finns det dessutom forskning som visar att PMS (premenstruellt syndrom) eller PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) som den värre formen kallas, också är en faktor som förvärrar symtomen åtminstone en tredjedel av månaden. Det är ganska mycket. Jag råder alltid mina kvinnliga patienter att kartlägga sina menstruationscykler och dela dessa uppgifter med sina partners.

Finns det någonting man kan tänka på när man lever med en person som har en ADHD-diagnos?

– Läs på! Alla människor har egenheter som man behöver förhålla sig till när man lever i en relation, men hur ofta finns det en manual? Här finns det ju alltifrån appar till litteratur. Utnyttja det!

Hur påverkar ADHD våra känslor?

Våra känslor är budbärare av viktig information som ska hjälpa oss fatta beslut. Men när man har ADHD är det vanligt att man har svårt att bromsa och stå ut med sina känslor, vilket ofta sätter dessa individer i jobbiga situationer, där man lever ut sina känslor och kanske säger något man sedan kommer att ångra.

ADHD är inte en psykisk sjukdom och individer med ADHD uppfattar och lever i verkligheten på samma sätt som personer utan diagnosen. Men hyperaktiviteten och impulsiviteten kan påverka ens känsloreglering; mer specifikt kan det vara svårt att hålla emot känsloutbrott, bara för att några minuter senare behöva bemöta omgivningens såväl som ens egna reaktion och frustration. Detta skapar en negativ spiral.

Varför påverkar ADHD känslor?

Man kan tänka på den mänskliga hjärnan som fylld med volymknappar, volymen kommer att gå upp och ned under dagen. Om vi tar motivation som ett exempel, i början av dagen kanske volymen är lite lägre, man dricker kaffe och äter frukost och märker ganska snabbt hur volymen går upp.

Man går till jobbet och är motiverad och har fint fokus. Efter en tid kanske man märker hur motivationen går ner lite, man kanske blir lite hungrig eller trött. Så man fyller på med energi, äter lunch och dricker kaffe och märker hur volymen går upp igen. Så fungerar det för de flesta, mer eller mindre.

När man har ADHD eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsvariation så fungerar ens volymknappar lite annorlunda. Man kan ha svårt att få upp volymen på morgonen, kaffe eller frukost hjälper inte riktigt för att hitta motivationen. Likaså när volymen väl har gått upp så är det som att den ”rostar fast” där. Man har svårt att få ner volymen när den väl gått upp, man känner inte på samma sätt av tröttheten eller hungern så man kör på. Tills volymen går från max till noll och denna skiftning sker väldigt snabbt.

Det här kommer att påverka ens motivation men också andra delar av livet. Och dessa volymknappar kan förklara känsloreaktionerna hos många individer med ADHD, hur volymen går snabbt från låg till max medan för andra kanske volymen går från låg till mellan innan den går upp till max. Att känna sig som en känslomässig berg- och dalbana är mer regel än undantag vid ADHD, specifikt när det kommer till kvinnor med ADHD.

Det är inte ovanligt att just denna ovetskap om hur ens känslor kommer vara en dag eller de snabba svängningarna av ens känslor under dagen som är en av anledning till att framför allt kvinnor, söker en ADHD-utredning. Många av dessa har en önskan om att slippa känna något överhuvudtaget.

Att leva med ADHD som vuxen

är som att navigera genom en labyrint där varje sväng erbjuder nya utmaningar och möjligheter. Denna neuropsykiatriska störning, som ofta misstas för att enbart drabba barn, fortsätter att påverka många även i vuxenlivet. Vuxen ADHD kan leda till svårigheter med koncentration, impulsivitet och organisering, vilket påverkar både yrkesliv, familj och personliga relationer. Dagens vuxna dvs dom som är födda på 60-70 talet, kunde klarat sig bättre med tidig diagnos men på den tiden "fanns inte ADHD", då var man bara "jobbig". 

Vilket år blev ADHD en diagnos?
Symtomen har haft olika namn, som bla MBD och damp, men 1987 kom diagnosen adhd, framför allt i USA. I Sverige började diagnosen marknadsföras efter 2002 när den första adhd-medicinen godkändes.

För det första är det viktigt att förstå hur ADHD manifesterar sig i vuxenlivet. Många vuxna med ADHD kämpar med att hålla fokus på uppgifter, vilket kan leda till missade deadlines och ofullständiga projekt. Till exempel kan en person som arbetar i en kreativ bransch ha svårt att slutföra uppdrag på grund av svårigheter att hålla tankarna organiserade. Denna brist på fokus kan även påverka sociala interaktioner, där impulser att avbryta eller följa tankar som dyker upp kan skapa spänningar i relationer. Dessa exempel visar hur ADHD inte bara är en personlig kamp, utan också en faktor som påverkar omgivningen.

Vidare kan impulsivitet vara en stor utmaning för vuxna med ADHD. Denna impulsivitet kan leda till plötsliga beslut som inte alltid är väl genomtänkta. Tänk på en person som impulsivt bestämmer sig för att byta jobb utan att verkligen överväga konsekvenserna. Sådana beslut kan leda till instabilitet och osäkerhet i livet. Dessutom kan impulsivitet i sociala sammanhang skapa missförstånd och konflikter, vilket ytterligare komplicerar relationer. Genom dessa exempel blir det tydligt att impulsivitet är en central aspekt av vuxen ADHD som kan påverka livskvaliteten negativt.

Många vuxna har funnit framgång genom sen diagnos i livet samt terapi, medicinering och stödgrupper. Genom att dela erfarenheter med andra som förstått liknande utmaningar kan man skapa en känsla av gemenskap och förståelse. Dessutom kan teknologiska hjälpmedel, såsom påminnelseappar och planeringsverktyg, hjälpa till att organisera vardagen och minska stress. Dessa stödåtgärder kan göra en stor skillnad i livet för en vuxen med ADHD, vilket visar att det går att leva ett meningsfullt och framgångsrikt liv trots diagnosen.

Vuxen ADHD en komplex och ofta missförstådd störning som påverkar många aspekter av livet. Genom att ta steget mot att söka hjälp och använda strategier kan leda till en mer balanserad och tillfredsställande tillvaro.

FÖRÄLDER MED ADHD OCH BARN

ADHD kan påverka hur en person engagerar sig i olika aktiviteter, inklusive att stödja sina barns skolgång och fritidsintressen. Det handlar ofta om svårigheter med koncentration och organisering, vilket kan ge intrycket av likgiltighet eller ointresse.

För det första kan en förälder med ADHD ha svårt att följa med i skolans information och aktiviteter. När det kommer till att läsa igenom skolans utskick eller delta i föräldramöten kan bristen på fokus göra det utmanande att ta in och bearbeta informationen. Detta kan leda till att viktiga händelser missas, vilket ger intrycket av att föräldern inte bryr sig om barnets utbildning eller aktiviteter.

Dessutom kan impulsivitet och bristande planering resultera i att föräldern glömmer bort eller skjuter upp att delta i viktiga evenemang, som skolföreställningar eller idrottsmatcher. När föräldern ofta är frånvarande eller inte deltar aktivt kan barnet känna sig mindre stöttat och uppskattat. Detta kan skapa en känsla av att föräldern är ointresserad, även om det i själva verket handlar om svårigheter att hantera tid och engagemang.

Även i samband med barnens fritidsintressen kan ADHD påverka hur föräldern deltar. Om ett barn är involverat i flera aktiviteter, kan en förälder med ADHD känna sig överväldigad av att organisera sig själv och sina barn. Detta kan leda till att de undviker att involvera sig i aktiviteter som de egentligen vill stödja. Resultatet blir att barnet kan uppfatta detta som brist på intresse eller engagemang.

ADHD kan skapa hinder som gör att föräldrar verkar ointresserade av sina barns skolgång och fritidsintressen. Det handlar INTE om att inte bry sig, utan snarare om svårigheter med fokus, organisering och impulsivitet.

----------------------------------

Barn som bråkar, trotsar, får utbrott: En förälder med ADHD kan möta betydande utmaningar när det gäller att hantera barns bråk och utbrott. Dessa svårigheter bottnar ofta i de kärnsymptom som kännetecknar ADHD, såsom bristande fokus, impulsivitet och känslomässig reglering.

För det första kan impulsivitet göra det svårt för en förälder att reagera på ett lugnt och genomtänkt sätt när ett bråk uppstår. I stället för att ta ett steg tillbaka och analysera situationen, kan föräldern snabbt reagera utan att tänka på konsekvenserna. Detta kan leda till att konflikter eskalerar istället för att lösas. När känslorna är höga, kan det vara utmanande att hålla sig lugn och tydlig, vilket gör att situationen kan bli mer intensiv och svårhanterlig.

Dessutom kan bristande fokus och uppmärksamhet påverka förälderns förmåga att se hela bilden av konflikten. Om ett barn har ett utbrott kan föräldern ha svårt att uppfatta vad som verkligen ligger bakom beteendet. Känslor och tankar kan bli röriga, vilket gör det enkelt att missa viktiga detaljer som kan hjälpa till att förstå barnets behov. Utan denna förståelse kan det bli svårt att ge rätt stöd och vägledning.

Känslomässig reglering är också en viktig aspekt när det kommer till att hantera bråk. Föräldrar med ADHD kan uppleva svårigheter att hantera sina egna känslor, vilket kan påverka hur de reagerar på sina barns känslomässiga utbrott. Om ett barn skriker eller gråter kan föräldern känna sig överväldigad och ha svårt att hantera sina egna känslor av frustration eller stress. Detta kan leda till att föräldern svarar på ett sätt som inte är konstruktivt, vilket kan förvärra situationen ytterligare.

Hanteringen av barns bråk och utbrott vara en stor utmaning för en förälder med ADHD. Impulsivitet, bristande fokus och svårigheter med känslomässig reglering kan skapa hinder som gör det svårt att reagera på ett lugnt och effektivt sätt.

----------------------------------

Erkänna sina fel:

Föräldrar med ADHD kan ibland ha svårt att erkänna sina fel av flera skäl som är kopplade till symptom och känslomässiga utmaningar kopplade till tillståndet.

För det första kan impulsivitet och bristande självmedvetenhet spela en betydande roll. När en förälder agerar impulsivt kan det vara svårt att reflektera över sina handlingar och deras konsekvenser. Denna snabba reaktion kan leda till att föräldern inte hinner tänka igenom situationen innan de svarar, vilket gör det mindre troligt att de erkänner sina misstag.

Dessutom kan känslomässig reglering vara en utmaning för många med ADHD. När känslor som skuld eller skam uppstår i samband med att erkänna ett fel, kan dessa känslor kännas överväldigande. Istället för att konfrontera dessa känslor kan en förälder välja att förneka eller bortförklara sina handlingar. Detta kan ge en känsla av tillfällig lättnad, men det förhindrar också möjligheten till lärande och tillväxt.

Vidare är det inte ovanligt att föräldrar med ADHD kämpar med låg självkänsla. Genom hela livet kan de ha fått höra att de inte presterar tillräckligt bra eller att de gör fel. Denna negativa självbild kan göra det svårt att erkänna fel, eftersom det känns som en bekräftelse av tidigare negativa uppfattningar om sig själva. Att erkänna ett misstag kan upplevas som ett hot mot deras självbild, vilket gör att de hellre väljer att undvika att ta ansvar.

Strukturer och rutiner, som ofta följer med ADHD, kan också påverka hur en förälder hanterar sina misstag. Utan tydliga strategier för att reflektera över egna handlingar och lärdomar kan det bli svårt att se det positiva i att erkänna fel.

Föräldrar med ADHD ha svårt att erkänna sina fel på grund av impulsivitet, känslomässig reglering, låg självkänsla och brist på strukturer.

Att leva med ADHD som kvinna

Kvinnor påvisar generellt inte samma tecken på hyperaktivitet som män, därmed tycks de inte passa in i den ”typiska” bilden av ADHD som samhället målat upp. Det finns inte heller lika mycket forskning på kvinnor med ADHD, varpå diagnoskriterierna är utformade mer efter män. Det bidrar till att omgivningen i många fall ser kvinnans beteenden som en del av personligheten, snarare än faktiska symtom på diagnosen. Samtliga faktorer leder i flera fall till att utredning och behandling fördröjs eller utebliver helt. Detta är problematiskt då många blir utan viktiga stödinsatser som hade kunnat sättas in tidigare.

Med tanke på att kvinnor generellt sett blir diagnostiserade senare upplevs ofta diagnosen som en lättnad eller vändpunkt i livet. Vanligen ger diagnosen en förklaring till de svårigheter man oftast kämpat med under en lång tid. Många upplever t.ex. att skolgången varit extra kämpig. Inte sällan har de blivit missförstådda för att exempelvis verkat slöa/skoltrötta/ointresserade eller besvärliga – när det i själva verkat har det handlat om påtagliga svårigheter. Det kan leda till upplevelsen av att inte passa in, samt en låg självkänsla och självförtroende.

Det finns även olika förväntningar på kvinnor respektive män i samhället. Det brukar vara mer socialt accepterat för män att synas och ta plats. Som kvinna däremot kan det innebära fler negativa konsekvenser. I allmänhet tenderar dock kvinnor vara väldigt duktiga på att anpassa sig efter samhällets normer. I skolan eller på arbetet kan det innebära att man kompenserar för eller döljer sina svårigheter – därmed blir inte svårigheterna lika tydliga utåt sett. Det betyder inte att svårigheterna inte finns där, men de riskerar att förminskas av omgivningen.

Förutom arbetslivet har många kvinnor även ett hem och en familj att ta hand om. Inte sällan vill kvinnor vara duktiga på flera olika områden i livet; i arbetsrollen, i mammarollen, i partnerrollen, men även i rollen som vän. Som ett resultat av de höga kraven på sig själv, upplever många sig trötta, överväldigade och otillräckliga. Detta medför risken att utveckla stress-och utmattningsproblematik eller annan psykisk ohälsa.